Jag har fastnat i en bok de senaste dagarna, Isabel Allendes "Porträtt i sepia" som jag tyckte var mycket bra. Det är en historia om saknad, uppbrott och olycklig kärlek. Fast nu när jag skrev det så lät det mer tragiskt än vad det var. Man kan säga att den handlar om förlåtande.
Nu ska jag leta reda på fler böcker av henne. Ville inbilla mig att jag läst den klassiska "Andarnas hus", men jag har nog inte gjort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej! Snälla stanna en sekund och lämna ett meddelande! Det gör inte ont alls, och jag blir superglad. Men jag avstår gärna från reklam om din blogg...
Svar får du i det här inlägget!