Stegar mot stan

Stegräknaren visade på knappt nånting på hela dagen. Därför bestämde jag mig för att lämna min trygga hamn och gå ut på stan. Klippa håret, köpa byxor och present till Svärfamiljen.

Jag gick till en slumpvis utvald frisörsalong och sa HJÄLP. Eller mer precis; mitt hår är skittråkigt. Gör typ vad som helst.

Hon tyckte inte att det var en bra idé. Utan att jag skulle säga själv. Det tyckte inte jag. Hon spenderade typ ett par timmar med att slinga håret. Eftersom jag har världens tjockaste hår så sprang hon hem sen. Hela frisörsalongen städade och stängde. Jag fick betala mitt i behandlingen så att de skulle kunna räkna kassan sen. Och en stackars kille stannade kvar och sköljde håret och klippte det. När jag gick ut så släckte de typ lampan på en gång.

Nu är jag typ blond. Igen. Suck. Ond cirkel.
Och inte hann jag köpa Byxor eller Presanger heller!