Ica

Det känns ibland som att jag bor på ica. Speciellt ute där jag jobbar. Jag är på ica minst en gång om dan men oftare tre gånger per dag. Jag vet vad de flesta i butiken heter i förnamn och snubben som jobbar i frukten brukar skoja om att vi jobbar ihop. Jag vet förresten vad både han och hans fru heter, var han kommer ifrån, hur många barn han har och när han går på semester.

Det blir då ännu skämmigare när man är en pinsam kund. Som när man köper mat för 700kr åt en kund och kortet bara har täckning för 200. Flera gånger.

Eller när jag måste klaga åt en kund. Lämna tillbaka konstiga saker eller komma med konstiga krav. Härom veckan tappade jag ner en liter mjölk. Om ni nånsin tappat ett mjölkpaket nån gång så att det har gått sönder så vet ni hur mycket det faktiskt ryms i en literförpackning. Inte bara att det rinner heller. Mer att det pulserar så att man vill lägga tryckförband på det. Ytterst pinsamt att göra inne på affären.

Alla dessa turer inne på ica gör att man inte har sån stor shoppinglust när man ska köpa mat hem i slutet av dan. Vi har haft ett fattig kylskåp ganska länge nu! Jag måste skärpa mig. Jag läste en intervju med Gry Forsell där det stod att hon aldrig var så lugn som när hon nyss storhandlat och kylskåpet är fullt, och jag vet faktiskt vad hon menar.