Broschan är ett lamm i ulvakläder. Han ser nog farligare ut än vad han är, men det är farsarvet. Han är rätt mesig och låter sig bestämmas över med en risk för att bli överkörd. Han ser det nog inte så utan är helt enkelt rätt "laid back" Det spelar ärligt ingen roll för honom och då kan nog någon annan fatta besluten. Varför stressa och varför oroa sig? Det finns inge
n som är så ostressad. Han kan komma på att steka korv 5 minuter innan bussen går. Tidsoptimisten nr ett. Jag och min bror kan skratta tillsammans på ett härligt sätt. Och han är en fantastisk lyssnare.Båda mina syskon har ett härligt ovett när det gäller att kunna säga vafan som helst till vemfan som helst. (farsarvet nr 2) Jag känner att jag har en fin kontakt med båda men på olika sätt. Jag känner att båda skulle ställa upp för dem om jag bad dem om något. Jag blir glad av deras sällskap och är dem gärna nära, även om vi inte gör just något alls.
Jag tror att jag är mellantinget dem emellan. Jag är mer lika dem än vad de är varandra. De är faktiskt rätt olika.

Nu nästa år är båda mina syskon föräldrar och det ska bli härligt att se hur de tacklar föräldraskapet. Aldrig för under mina år ifrån dem har avståndet känts så långt. Jag vill inte missa min systers graviditet och mina syskonbarns första värdefulla tid. Tänk om man vore snäppet rikare...
Fint. Jag tycker dock inte att varken Anton eller Bengan ser särskilt farliga ut...
SvaraRaderaFint skrivit. Stämmer väl i stort med vad jag tycker. Vi-jag och din fader -är glada att ni gillar varandra.Och träffas även utan oss.Fast vi vill ju helst vara med så klart.<3
SvaraRaderagulligt inlägg :)
SvaraRadera