to make a short story long

Hemskt romantisk mötesplats

Jag var en flitig resenär 2002. I maj var jag i Laos och i Juli åkte jag med fyra vänner på en sol, bad och partyresa till Golden Sands, Bulgarien. Jag var 18 år och orkade festa fler dagar på två veckor än jag orkar nu på typ ett halvår.

I slutet av andra veckan var vi ute en kväll och dansade och träffade folk. I folkmassan i trappen på väg ner från nattklubben Bonkers (bredvid strippklubben med kvinnobenen, -se bild) stod ett gäng grabbar. En av dem skrek på mig. "Hello! Didn't i see you in Miami?". jag gick dit, enbart för att berätta vilken lam raggningsreplik det var. Vi pratade lite och sen drog vi. Tyckte mest de var jobbiga!

Vi dansade på ett annat ställe och gick sedan tillbaka till Bonkers. Jag minns så tydligt att min kompis sa att hon hoppades att vi inte skulle träffa de där jobbiga killarna igen. Men mitt i folkmassan hamnade jag näsa mot näsa med Klingen. Han tog tag i min hand och drog mig till sitt gäng, och i min andra hand satt mitt gäng.

Vi umgicks i tre kvällar och det hela var rätt osentimentalt. Jag var mest arg över att jag hade mens (eller mentan alt. tant röd som vi töntigt nog sa på den tiden vi inte vågade säga mens) och inte ville/kunde vara intim.

Sen åkte jag hem till Svea Rike och Klingen till Landet Laglöst. Vi snackade via msn ibland och hörde läget. Med tiden pratade vi allt mer, och möttes nästan varje dag på datorn och pratade om allt och inget. Efter ca 1.5 år hade vi en sådan kontakt att vi kände att vi ville träffas igen. Vi kände något för varandra och ville ta reda på vad. Eftersom mina föräldrar inte riktigt var stormförjusta i idén på ett besök i Beirut hos någon de aldrig mött så gjorde vi någon slags kompromiss och möttes i mars 2004 på Cypern. Där konstaterade vi att vi ville vara med varandra och  eftersom det är svårt att få visum därifrån så åkte jag 2 ggr tre månader och bodde där 2004 och 2005. Vi ansökte om uppehållstillstånd och gick på intervjuer och tjafs. 2005 flyttade (Äls)Klingen till Sverige, och den inflyttningen börjar nästa historia som jag kan ta en annan gång.

Detta var många kilon och hårstrån sedan och man kan konstatera att mycket är sämre men mycket är bättre...