Jag minns

Jag pratade med mamma ikväll och hon påminde mig om en händelse som jag faktiskt hade glömt från när jag var liten, jag gick på lågstadiet. Kanske i trean?

Vi var ett gäng ungar, 5-6 st som alltid gick hem tillsammans efter skolan. Utanför ett lägenhetshus var en det en gubbe som skulle bjuda in oss på glass. Jag minns inte hela storyn av hur han fick in oss i huset. Jag minns att jag försökte säga nej, men eftersom alla de andra sa ja så hängde jag också på.

Jag minns att han låste dörren bakom oss och var allmänt konstig. Han hade en fru som låg i sängen och såg halvdöd ut. Han visade oss sin samling av jättestora knivar och bälten och han öppnade ett glasspaket ganska våldsamt med en av knivarna och vi fick varsin glass om han fick en kram. Han fick sina kramar, vi fick våra glassar och vi sprang ut.

Vi tyckte alla det var otäckt och givetvis hade vi allihopa föräldrar som gång på gång upprepat att vi inte fick följa med "fula gubbar" hem. Det var ju därför vi gick i samlad trupp varje dag. Min mamma hade till och med upprepat det så många gånger att det blev tjatigt att höra. Så vi gick med våra glassar i händerna och skämdes som hundar. Vi kom överens om att eftersom inget hade hänt så behövde vi ju inte heller berätta det, och vi slöt en pakt om att tiga för att slippa få skäll.

Men en av tjejerna kunde inte hålla sig särskilt länge. Hon berättade grinandes för sin mamma, som genast ringde till alla andra föräldrar och vi fick (välförtjänt) vårt skäll.