när jag var en mycket yngre och mindre matilda sa mamma åt mig att kryssa för de saker i katalogen som jag ville ha. och jag kryssade och kryssade sen fick jag skamsen vandra till mamsebamsingen och erkänna att jag kryssat i jättemånga saker. jag trodde att de beställdes automatiskt då. i min fantasivärld hade jag beställt supermycket kläder. Det har jag idag också. men nu hittar jag inga fantasipengar att betala dem med.
la redoute hånar mig. räcker ut tungan åt mig samt pekar finger. Jag har aldrig velat ha så mycket saker i katalogerna som jag vill ha i den där jävla pyttelaredouten. ekonomin har aldrig nekat mig mer. fan.
Jag upptäckte ikväll när jag väntade på bussen och smsade fram och tillbaka med Dyster att jag är farligt nära att kunna slicka mig på näsan, måste börja stretcha tungan. vore en riktig merit
Jag kan!
SvaraRadera